Överklagat beslut om att lämna klagomål om byggbuller utan åtgärd

Datum: 2019-07-26. Ärendets dnr: 2018-012196 (angett av Miljöförvaltningen).   

Avsändare: föreningen Lokala hyresgästföreningen (LH) Linjalen, Åsögatan 79, 118 29 Stockholm;

Hemsida (styrelsens kontaktuppgifter) http://lhlinjalen.blogspot.com/p/styrelsen_26.html.

Vidareförmedlare: Stockholms Miljö- och hälsoskyddsnämnd, Box 8136, 104 20 Stockholm;

överklagat beslut daterat 2019-07-04, mottaget per post 2019-07-09, inlämnat 2019-07-26.

Slutmottagare: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Länk till dokumentet för nerladdning

Överklagande av beslut

LH Linjalen överklagar här Stockholms Miljö- och hälsoskyddsnämnds beslut 2019-07-04 i nämnda ärende att (citat) ”lämna klagomål om buller på grund av byggnation utan ytterligare åtgärd”.

Överklagandet innebär att Länsstyrelsen ska avvisa nämndens beslut och i stället stödja de förslag som LH Linjalen presenterar i sin hemställan nr 2, den inlaga som direkt föranlett nämndens senaste beslut i ärendet.

Utsattheten för hyresgästerna är ungefär lika upprörande dålig idag som för 16 månader sedan innan den blev ett besvärsärende hos förvaltningen. Detta missförhållande förklarar varför LH Linjalen i sin hemställan nr 2 fann det vara hög tid för att begära vite, förbud och krav på utbyggd SMS-information för att få AB Stockholmshem att äntligen tvingas bry sig och bland annat anpassa sina informations-insatser till de mer svårhanterbara förutsättningarna för ett så komplext bygge som det i kvarteret Linjalen.

Den föreslagna översynen av Miljöförvaltningens åtgärder behöver egentligen inte något särskilt formellt beslut av nämnden utan handlar bara om att se över och skärpa den löpande ärende-handläggningen som sådan. När Miljöförvaltningen inte ville gå med på det begärde LH Linjalen ett formellt beslut just för att kunna gå vidare med ett överklagande vilket alltså tillmötesgicks.

Yrkande om anstånd med kompletteringar

LH Linjalen yrkar på anstånd till 9 september för att ha en chans att komplettera överklagandets sakunderlag. Skälen för detta är att ärendet är så komplext och att överklagandetiden infaller olämpligt under sommartid. Utan tidsförlängning blir det inte möjligt att hinna med alla kontakter och ytterligare faktatillägg som kan tänkas ha betydelse för överklagandets utgång.

Extrema byggstörningar

Det har kunnat konstateras att det störande byggbullret avviker mycket eller extremt mycket från Naturvårdsverkets riktvärde för buller från byggplatser, vilket som högst är 45 dB dagtid på vardagar inomhus i permanent bebodd bostad med mer tillfälliga undantag på som mest 55 dB. Bullervärden finns registrerade både av hyresgästerna själva och av externt anlitade akustikkonsulter vars data LH Linjalen fått del av.

Toppvärden på upp till 110 dB har rapporterats av hyresgäster med särskilda mätinstrument i deras egen lägenhet och drygt 100 dB i de konsultrapporter som finns. Toppar på mellan 90 och 100 dB har tidvis förekommit regelbundet och förekommer än på de mest utsatta platserna. Avläsningar på mellan 60 och 90 dBA har varit och är ännu legio, inte minst i den stora del av fastigheten som utgörs av det s.k. E-huset.

Värst buller åstadkoms av slagbilning eftersom det är stomburet, dvs. även på plan 7 hörs mycket av bilandet fast det sker nere i garageplanet (detta buller avtar bara med cirka 2 dB per våningsplan uppåt). Stomburet buller transporteras även långt sidledes, beroende på var det uppstår och hur obruten stommen är. Bilning ger dessutom obehagliga vibrationer som kan få föremål att ramla ner från väggar, bord och skåp. Störningsljud som främst är luftburna upplevs mest av dem som bor på lägre våningsplan. Dessa kommer sig av borrning (hörs till en del via stommen), svarvning, lossning och lastning i containrar, flytt av containrar och körning av fordon, arbetsmaskiner och elverk. Om diesel används av arbetsmaskiner kan även besvärande ansamlingar av dieselångor uppkomma, speciellt när maskinerna används i stor omfattning inomhus i ett garage.

Det är högst anmärkningsvärt att politiska drivna och dessutom utpräglat kommersiella intressen tillåts leda till så högt, frekvent och långvarigt byggbuller att hyresgäster anser sig vara utsatta för misshandel eller rentav tortyr. Enligt Arbetsmiljöverket är det hälsofarligt att utsättas för buller över 85 dB under längre tid (se fotnoten till Aktuella sakunderlag på slutet). Projektet har snart pågått i 16 månader och allmänt utsatt människor för oerhört stressande ljudnivåer och i stor omfattning omöjliggjort vanligt vardagsliv i det egna hemmet.

LH Linjalen har inte gjorts bekant med något initialt kontrollprogram där nödvändigt bullerskydd fanns med i planeringen och diskuterades och godkändes innan byggandet inleddes i kvarteret. Föreningen efterlyser fortfarande tillräckligt effektiv och detaljerad löpande information om störningarna, ett betydligt mer aktivt och allmänt riktat erbjudande om behovsanpassad evakuering och en extra strikt tidsbegränsning av de bullrigaste momenten. Enstaka och mycket begränsade förbättringar har gjorts som en följd av missnöjesyttringar från LH Linjalen och enskilda hyresgäster, men de förändrar inte på något som helst avgörande sätt helhetsintrycket. Detta är att kommunalt ägda AB Stockholmshem av okänd anledning valt att – i motsats till flera andra av stadens aktörer – demonstrera en beklagligt nonchalant attityd mot sina utsatta hyresgäster.

Bolaget förutsätter märkligt nog att ett stort antal människor bör klara att under två år bo direkt på och delvis i en stor rivnings- och byggarbetsplats utan adekvata skyddsinsatser och hyresreduktion medan arbetet pågår. Detta är fullständigt insiktslöst med tanke på vilket starkt störande byggprojekt som det rör sig om. Det borde vara obligatoriskt med väl genomtänkta och kontrollerade störnings-planer för att få starta en så långvarig och omfattande ombyggnation, särskilt när de boende bor kvar. Det skulle ge alla berörda en chans att bidra med synpunkter och försäkra sig om adekvat hjälp i förhållande till sina behov samt byggherren tid att ordna för den hjälp som är av nöden.

Med lite god vilja och lite förutseende finns det lösningar på så gott som allt. Det är inte de boende som ska betala för ett byggprojekt med sina levnadsdagar och sin hälsa, utan projektet som ska stå för vad det kostar att genomföra utan att åstadkomma alltför stor sådan påverkan. Det gäller inte minst att skydda utsatta som av olika skäl har svårt för att själva hävda sina rättigheter och kanske också för att fly undan det värsta bullret av egen kraft. Sådana hushåll finns det en särskilt hög andel av i kvarteret Linjalen. Bara det självklara perspektivet verkar konstigt förbisett i det pågående projektet.

Föreläggandet efterlevs inte

Den helt avgörande frågeställningen är om det ännu giltiga föreläggandet efterlevs av AB Stockholmshem i tillräcklig utsträckning. Nämnden menar att bolaget bättrat sig så mycket att så är fallet. LH Linjalen instämmer inte alls i den bedömningen. Det finns ingen dokumentation i sak framlagd som stödjer Miljöförvaltningen i detta avseende, utan bedömningen tycks i princip bygga helt på AB Stockholmshems egna försäkringar.

Skönmålande anteckningar och pliktskyldigt insamlade bullerdata i ett kontrollprogram har inget som helst värde för den som under tiden blir utsatt för samma vedervärdiga buller utan slut. I stället borde Miljöförvaltningen i första hand ha prioriterat att situationen verkligen förbättrades för de bullerdrabbade hyresgästerna. Den långvariga extrema bullerexponeringen pågår emellertid lika ohejdat som förut, och de informationsinsatser och skyddserbjudanden som AB Stockholmshem tillhandahåller är i det stora hela fortfarande lika obefintliga eller undermåliga.

De mycket begränsade detaljförbättringar av hänsynen till hyresgästerna som Stockholmshem efter påtryckningar infört stegvis har inte åtgärdat de stora övergripande brister i bullerskyddet som redan tidigt påtalades av LH Linjalen och enskilda hyresgäster. Den sammantagna situationen för många av de berörda hushållen har enligt LH Linjalen varit och ser ut att fortsätta att vara helt oacceptabel.

Störningarna har hitintills pågått i 16 månader och kommer enligt planerna att fortsätta i 11 månader till. Redan med tanke på hur tiden flutit iväg och det akuta bullerlidandet för Linjalens hyresgäster har Miljöförvaltningen visat en uppenbar saktfärdighet – man hade egentligen kunnat lägga fram ett skarpt föreläggande redan hösten 2018.

Det är beträffande störningsinformationen och evakueringsmöjligheterna som LH Linjalen ser de största invändningarna mot Miljöförvaltningens beslut. Det var just på dessa punkter som Miljöförvaltningen lade in de mest långtgående kraven i föreläggandet. Det är därför märkligt att Miljöförvaltningen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i sin argumentation börjar rucka så tydligt på tillämpningen av dessa krav. De skärpta förbättringsvillkor som förvaltningen bland annat hämtade direkt från Mark- och miljödomstolens dom 2018-05-25 förvandlas på så vis i princip till meningslösa haranger i föreläggandet.

Det är inte heller Miljöförvaltningens uppgift att framföra ursäkter från Stockholmshem för de förbiseenden som de faktiskt själva erkänner för att skapa förevändning för dessa förbiseenden att få fortgå. Miljöförvaltningen sviker då enligt LH Linjalens förmenande de utsatta hyresgästerna i kvarteret Linjalen på flera allvarliga sätt.

+ Störningsinformation

Störningsinformationen har hitintills under projekttiden varierat kraftigt i kvalitet men aldrig lyckats ta sig över minimiribban. Den har inte ens visat sig så tillförlitlig som den borde ha varit. Att planera att vara borta när det verkligen bullrar mest genom att ta del av information med kort framförhållning och summariska månads- eller möjligen veckobeskrivningar fungerar med andra ord inte speciellt bra.

LH Linjalen anser att så länge som informationen om ett komplext projekt som det i Linjalen inte görs effektiv med en välutvecklad SMS-tjänst som på en gång når ut brett, riktat och snabbt kommer informationsarbetet aldrig att nå ända fram. Miljöförvaltningen har emellertid inte visat något större intresse för det konstaterandet. Och byggbranschen har tyvärr liten vana vid att organisera informationsflöden till omvärlden om vad man sysslar med. Alltså dags att man lär sig.

Man får inte glömma att det är långt ifrån alla boende som har möjlighet att hålla sig hemifrån på egna aktiviteter i stor omfattning eller ens överhuvudtaget. Utan hyresreduktion blir det knappast lättare. Därmed kommer man in på den oundvikliga frågan om vad för dagvistelse och evakuering som erbjuds som alternativ.

+ Dagvistelse och evakuering

De daglokaler som sent omsider kommit att erbjudas kan av olika skäl karakteriseras som undermåliga och olämpliga för flertalet att använda annat än en enstaka dag någon gång emellanåt. Ingen väljer att använda dem varje dag under ett antal sammanhängande vardagsveckor för att det kommer att bullra hela tiden eller inte är känt när det exakt sätter igång eller avslutas. Att hävda något annat innebär en nedsättande syn på hyresgäster som inte passar att torgföra av den som vill hålla en seriös diskussionston.

Den skrala bullerinformationen plus daglokalernas bristande standard förklarar tillsammans varför intresset för daglokalerna varit så lågt. Detta faktum ska inte brukas som en indikation på att hyresgästerna inte mår illa av bullret, utan det handlar om att människor inte klarar att under lång tid leva utan eget boende cirka 40 % av sin vakna tid bara för att Stockholmshem tycker det är bra att hyresgästerna tränger ihop sig och håller sig ur vägen. Slutsatsen måste i stället vara att om det verkligen är så svårt att ordna fungerande vistelselösningar för olika behov borde byggprojektet inte alls ha inletts.

När bullerstörningarna tenderar att vara både långvariga och ihållande som i Linjalen blir evakuering en viktigare lösning än dagvistelse. Enligt föreläggandet ska bolaget

(citat) ”erbjuda alternativ vistelse för hyresgäster som enligt kontrollprogrammet konstaterats riskera överskridanden av bullernivåer inomhus enligt Naturvårdsverkets all­männa råd om buller för byggplatser (NFS 2004:15) och som riskerar utsättas för överskridanden under fem dagar i följd, eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod. Även om riktvärdena inte överskrids ska evakuering er­bjudas om särskilda behov föreligger t.ex. till boende med små barn, äldre, de som arbetar hemma och sjuk­skrivna.”

Observera femdagarsvillkoret. Detta överskrids nära nog hela tiden under byggandet i kvarteret Linjalen. Evakueringskravet är alltså synnerligen aktuellt, samtidigt som AB Stockholmshem inte vill gå det till mötes . Så gott som alla hyresgäster som framfört evakueringsönskemål till Stockholmshem uppger att de nekats evakuering med argumentet att det inte finns någon att tillgå. Någon speciell hänsyn till funktionsnedsattas, hemmavarande barns, hemarbetandes och sjukskrivnas svårare situation har inte stått att notera. De mycket upprörande följderna av detta har beskrivits av somliga hyresgäster i mail som de skickat till AB Stockholmshem, Miljöförvaltningen och LH Linjalen.

Evakueringsproblemen hade behövt motas genom en aktiv och förutseende behovsinventering och lokalplanering och kunnat spänna över allt från vanliga lägenheter, lägenhetshotell, rum på vandrarhem, hotellrum till tillfälliga rums- och lägenhetsbaracker. Evakuering ordnas traditionellt till exempel vid stambyten men också i andra fall, till exempel i Henriksdal där Stockholm Vatten och Avfall utvidgar anläggningen i berget under bostadshusen.

Avslutande kommentarer

LH Linjalen förstår uppriktigt sagt inte varför Miljöförvaltningen med ens blundar för att de missförhållanden som motiverade föreläggandet i princip kvarstår. Miljöförvaltningen brukar normalt inte vika från en gång ställda krav utan driver dem snarare hårdare om ingen rättelse sker.

Föreningen hoppas att Länsstyrelsen vågar anta utmaningen att bevilja överklagandet och medverka till ett byggande där projekt inte slentrianmässigt genomdrivs på bekostnad av tredje man. Miljöbalkens intentioner och hänsynsregler liksom Naturvårdsverkets råd om buller från byggplatser kan och bör tillämpas så att det bidrar till det allmänna förtroende för rättssäkerheten som borde vara svensk rättsskipnings absoluta signum.

Att byggande fortfarande anno 2019 får bedrivas så respektlöst som i kvarteret Linjalen är inget annat än en stor skandal och tär verkligen på förtroendet för lagarna. Andra kommunala bolag i Stockholms stad har som nämnt visat prov på att man kan betydligt bättre, så varför inte också kräva det av AB Stockholmshem?!

På uppdrag av Lokala Hyresgästföreningen Linjalen   

___________________________________

Staffan Ågren, styrelseledamot, utsedd att ansvara för miljöfrågor och arbetet mot störningar

Föreningens lokala adress: Åsögatan 79, nb, 118 29 Stockholm

Undertecknarens egen mobil: 070-678 01 43. Egen hemadress: Åsögatan 69, 2 tr, 118 29 Sthlm.

Undertecknarens egen mailadress: staffan@stagr.se (alltid kopia till lhlinjalen@gmail.com)

AKTUELLA SAKUNDERLAG

Länsstyrelsen behöver för sin detaljbedömning av ärendet läsa igenom följande sakunderlag:

1) de två hemställanden om byggstörningarna som LH Linjalen lämnade in till Stockholms Miljöförvaltning 2019-03-18 resp. 2019-05-24 (inkl. alla ursprungliga eller efteråt tillagda bilagor)

2) Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande till AB Stockholmshem, beslutat 2019-03-26

3) den bullerrapportering som lämnats av hyresgäster respektive tagits fram av externa konsulter

4) uppsatta anslag och utdelade informationsblad från Stockholmshem, riktade till hyresgästerna

5) Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15)

6) Tillämpliga fakta från Arbetsmiljöverkets webbinfosida Risker med buller:

www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/risker-med-buller^*)

7) Tillämpliga avsnitt om bullerstörningar ur deldom till mål nr M 598-17, Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt, daterad 2018-05-25

Det mesta av detta kan fås från Miljöförvaltningen eller finns annars att söka fram på webben.

Saknas något av betydelse som enbart LH Linjalen kan tillhandahålla är det bara att ta kontakt, så gör vi vad vi kan för att vad som går att ordna.

^*)    fotnot

Citat klippt från sakunderlag nr 6:

”Om du under längre tid utsätts för buller som är högre än cirka 85 dB (A)  riskerar du att få en hörselskada. Sådana höga ljud förekommer till exempel vid plåtbearbetning, betongbilning och kapning av trä och metall. Är man särskilt känslig kan man riskera att få en hörselskada även vid ljud som ligger inom 75-80 dB (A).

Därför bör man vara försiktig och inte utsätta sig för genomsnittliga ljudnivåer över 80 dB (A) under sin arbetsdag. Impulsljud, till exempel slagljud är speciellt riskabla. Det kan räcka med enstaka, tillräckligt starka knallar för att man ska få en bestående hörselskada.”

Notera att mycket få hyresgäster kan förväntas ha tillgång till bra (professionell) hörselskydds-utrustning i sina hem eller kunskaper om hur sådan utrustning används rätt. Dessutom är det närmast absurt att förvänta sig att människor vill gå omkring i sitt eget hem med hörselskydd dagtid på vardagar under ett par år för att motverka ett närmast konstant buller! Vidare tar sådan utrustning inte bort mer än bullrets direkt skadliga verkan, och de kraftiga vibrationerna vid slagbilning förblir helt opåverkade.

Glöm aldrig att upplevelsen av byggbuller som når in i ett hem är helt annorlunda för den hemmavarande än för den som arbetar på byggarbetsplatsen varifrån bullret kommer!